Ekonomi i relationen – när pengarna skaver, vad går att lösa?

Pengar kan förstärka konflikter om ansvar, rättvisa och framtid. Här är frågorna som hjälper er att förstå vad som egentligen skaver.

Kan en bättre ekonomi rädda en relation? Nej, pengar kan förstås inte lösa alla problem. Men under mina år som ekonomi-PT har jag sett hur ekonomin kan skapa eller förstärka konflikter som egentligen handlar om ansvar, rättvisa, självständighet och olika bilder av framtiden.

Många par pratar om boendet, semestern och barnens aktiviteter, men betydligt färre pratar om själva systemet bakom pengarna. Vem betalar vad? Vem äger vad? Vem sparar? Hur påverkas den som arbetar mindre? Och skulle båda förstå och klara ekonomin om livet plötsligt förändrades?

I Ekonomi-PT handbok för kvinnor, som jag skrev tillsammans med Veronica Linarfve, kombinerar vi min metod som ekonomi-PT med hennes erfarenheter av att arbeta igenom sin egen ekonomi som kund. Ett av bokens träningspass handlar om pengar, relationer och juridik. Min erfarenhet är att problemen sällan försvinner för att man undviker samtalet. De blir snarare svårare att lösa ju längre de får växa.

Det finns ingen perfekt modell för parekonomi

Vissa par har helt gemensam ekonomi, andra håller allt separat och många har ett gemensamt konto för hushållets kostnader och egna pengar vid sidan av. Ingen av modellerna är automatiskt rättvis.

Om två personer tjänar olika mycket men delar alla kostnader lika kan den som tjänar mindre få betydligt mindre utrymme att spara och använda pengar till egna behov. Att dela kostnaderna procentuellt efter inkomst kan kännas rimligare, men det löser inte allt.

Den ena kanske arbetar deltid för att ta ett större ansvar hemma och förlorar både lön, löneutveckling och pension. Den andra bygger samtidigt upp ett större eget kapital. En modell behöver därför bedömas utifrån hur den fungerar över tid – inte bara utifrån om månadens räkningar blir betalda.

I boken skriver vi om hur föräldraledighet och deltidsarbete kan påverka nuvarande och framtida lön, pension och karriärmöjligheter. Om den ena tar en större ekonomisk kostnad för familjens skull behöver ni diskutera om och hur det ska kompenseras.

Är det pengarna eller ansvarsfördelningen som skaver?

När ekonomin leder till återkommande irritation kan det vara bra att försöka förstå vad konflikten egentligen handlar om. Är någon rädd att pengarna inte ska räcka? Tycker den ena att den andra spenderar för mycket? Är en person alltid den som planerar, betalar räkningar och håller reda på försäkringarna? Har ni helt olika syn på sparande och trygghet?

Ibland handlar diskussionen om ett enskilt köp. Men under ytan kan det finnas större frågor:

  • Vems behov får ta plats?
  • Vem har kontroll över pengarna?
  • Vem tar ansvar för framtiden?
  • Har båda lika stor frihet?
  • Vill vi fortfarande åt samma håll?

De frågorna går inte att lösa genom att bara öppna ytterligare ett gemensamt konto. Först behöver ni förstå vad som faktiskt känns orättvist, otryggt eller otydligt.

Gör ekonomin synlig för båda

Båda behöver förstå hushållets ekonomi, även om en person sköter mer av det praktiska. I boken skriver vi att det inte är något fel i att dela upp ansvarsområden för exempelvis bil, försäkringar, mat och sparande. Men båda behöver ha möjlighet att förstå ekonomin som helhet.

Samla därför:

  • inkomster och utgifter
  • konton och sparande
  • skulder och räntor
  • pensioner
  • försäkringar
  • bostadens ägande
  • större ekonomiska mål

Fråga sedan om båda skulle hitta informationen och kunna hantera ekonomin om den andra blev sjuk eller av någon annan anledning inte kunde göra det. Detta handlar inte om kontroll, utan om ekonomisk beredskap och självständighet.

Våga göra separationstestet

En övning jag tycker att fler par borde göra är att låtsas att de skulle separera, utan att de faktiskt planerar att göra det. Undersök vem som äger bostaden, vem som står på lånen, vilket sparande som är gemensamt och vilket som är privat. Räkna också på vad var och en skulle ha råd med efteråt och om båda skulle kunna ordna ett nytt boende.

Det kan kännas oromantiskt, men tydlighet skadar inte en fungerande relation. Tvärtom kan den göra det lättare att fatta rättvisa beslut medan ni vill varandra väl.

Sambor och gifta omfattas inte av samma regler, och ägande, lån och rätten till egendom är inte alltid så enkelt som man tror. Vid olika kontantinsatser, stora renoveringar, arv eller stora skillnader i ägande kan exempelvis samboavtal, skuldebrev, äktenskapsförord eller testamente behöva diskuteras med en jurist.

I arbetet med boken mötte jag flera kvinnor som inte skaffade sig ordentlig kunskap om ekonomin förrän efter en separation. Då blev det tydligt vad de inte hade känt till, men för flera av dem kom insikten för sent och blev en dyr erfarenhet. Därför tycker jag att ekonomisk och juridisk kunskap ska skaffas medan relationen fungerar.

Egen trygghet är inte ett hot mot relationen

Jag tycker att båda i en relation ska ha ett eget ekonomiskt utrymme. Det kan vara pengar som var och en får använda utan att redovisa varje köp, men det handlar också om något större: ett eget sparande, kunskap om ekonomin och en faktisk möjlighet att stå på egna ben.

I boken skriver vi om ett frihetskapital, ibland kallat ett ”dra åt helvete-kapital”. Det är inte ett sparande som bygger på att du vill lämna relationen, utan ett kapital som gör att du vet att du kan agera om livet kräver det. Samma kapital kan också ge dig möjlighet att lämna en arbetsgivare, starta företag eller hantera en annan stor förändring.

Ekonomisk självständighet kan skapa trygghet även i en bra relation. Du stannar för att du vill, inte för att alternativen känns ekonomiskt omöjliga.

Ha ett ekonomimöte som handlar om mer än räkningar

Boka en tid då ni inte redan är irriterade eller stressade. Prata om vad som fungerar bra, vad som känns orättvist eller otydligt och vad ni vill att ekonomin ska göra möjligt. Försök också sätta ord på vad ni vill kunna göra tillsammans och vad ni vill kunna göra var för sig.

Försök inte lösa allt under samma samtal. Välj en förändring och bestäm vem som gör vad. Det kan vara att ändra fördelningen av hushållets kostnader, starta ett eget sparande, kompensera den som arbetar deltid, kontrollera pensionerna eller boka en jurist för att se över avtalen.

Ekonomisk närhet kräver inte att ni har samma konto eller tycker likadant om varje köp. Men ni behöver förstå hur era beslut påverkar båda. Ett bra gemensamt pengaliv innebär att båda kan stå stadigt – tillsammans och var för sig.

Lycka till!

Håll dig uppdaterad!

Signa upp till vårt nyhetsbrev så får du tips och nyheter från oss på Financial Fintess. 

Köp boken idag och bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare!

Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor