Efter en ledighet är det många som återvänder till arbetet med en fråga som har legat och skavt: Ska jag verkligen fortsätta så här?
Du kanske vill gå ner i arbetstid, byta jobb, ta en längre paus eller lämna en hög lön för ett arbete som passar dig bättre. Men tanken stoppas snabbt av frågan om du verkligen har råd.
Som ekonomi-PT möter jag många som avfärdar en förändring innan de faktiskt har räknat. De ser den lägre bruttolönen framför sig och antar att hela ekonomin kommer att falla ihop. Ibland visar kalkylen att förändringen inte fungerar just nu, men ibland finns betydligt fler möjligheter än man har trott.
Börja med din egen längtan
I Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor, som jag skrev tillsammans med Veronica Linarfve, kombinerar vi min metod som ekonomi-PT med hennes erfarenheter av att arbeta igenom sin egen ekonomi som kund. I boken ber vi läsaren fundera över hur hon vill utforma sitt liv, både här och nu och på längre sikt.
Vill du byta jobb, flytta, starta eget, gå ner i arbetstid, studera eller gå tidigare i pension? Tillåt dig först att identifiera din egen längtan innan du börjar säga att den är omöjlig.
Det är också viktigt att skilja din egen dröm från andras förväntningar. Vill du själv göra karriär på det sätt som förväntas av dig? Vill du arbeta mindre för att få tid till något som betyder mycket för dig, eller innebär deltiden främst att du ska utföra mer obetalt arbete hemma?
När du vet vad du vill förändra går det att börja räkna på om och hur det kan genomföras.
Gör förändringen konkret
Att vilja arbeta mindre kan betyda olika saker. Du kanske vill vara ledig en dag i veckan, slippa arbeta fredagseftermiddagar, ta en längre sammanhängande paus, byta till ett mindre krävande arbete eller starta företag vid sidan av.
En permanent minskning till halvtid är något annat än att arbeta 90 procent under två år. En ledig dag varannan vecka kan ge stor effekt i livet men kosta betydligt mindre än det alternativ du först föreställde dig. När målet är tydligt går det att jämföra flera alternativ i stället för att bara välja mellan heltid och en stor, permanent förändring.
Räkna på nettolönen – inte bara bruttolönen
Om du går från heltid till 80 procent minskar bruttolönen med 20 procent. Men det är inte samma sak som att du får 20 procent mindre att leva på. Jämför därför inkomsten efter skatt i de olika alternativen.
Kontrollera också om förändringen påverkar:
- bonus och andra ersättningar
- tjänstepension
- försäkringar genom arbetet
- semestervillkor
- löneutveckling
- andra anställningsförmåner
Om ni är två behöver ni även titta på hushållets ekonomi. Hur stor blir skillnaden i den totala inkomsten? Vem bär kostnaden för den frigjorda tiden? Är förändringen till för din egen skull eller för att du ska ta ett större ansvar för barn och hem?
I boken skriver vi om hur familjebildning, föräldraledighet och deltidsarbete kan påverka lön, karriärmöjligheter, pension och ekonomisk frihet under lång tid. Mer obetalt arbete för familjen bör därför inte automatiskt bli den ena personens privata ekonomiska förlust. Om deltiden gynnar hela familjen behöver ni också prata om hur de ekonomiska konsekvenserna ska delas eller kompenseras.
Vad händer med utgifterna?
Lägre inkomst är bara ena sidan av kalkylen. När du arbetar mindre kan kostnader för resor till arbetet, köpta luncher, städning och andra tjänster minska. Det kan även försvinna utgifter som uppstår för att vardagen är pressad.
Samtidigt kan mer ledig tid skapa nya kostnader. Du kanske vill resa, gå en utbildning eller ägna dig åt ett projekt. Utgå därför från vad ditt liv kostar under ett helt år och skapa sedan en ny version för det arbetsliv du funderar på. Fri tid är inte gratis, men den behöver inte heller fyllas med konsumtion.
Pensionen är viktig – men inte den enda frågan
Deltidsarbete kan påverka både allmän pension och tjänstepension. Hur stor effekten blir beror bland annat på din lön, din ålder, hur länge du arbetar mindre och vilket tjänstepensionsavtal du har. Därför behöver du ta reda på vad som gäller för just dig och göra pensionsprognoser för olika alternativ.
Låt däremot inte en allmän rädsla för pensionen stoppa alla förändringar. Att arbeta 80 procent under en begränsad period är inte samma sak som att arbeta halvtid under stora delar av yrkeslivet. Kanske går det att kompensera en del av skillnaden genom eget sparande, längre arbete senare eller ett mer medvetet uttag av kapital.
Frågan är inte bara hur mycket pengar du kan ha som pensionär. Den handlar också om hur du vill fördela tid och pengar under hela livet.
Kan ditt sparande köpa dig mer frihet?
I boken beskriver vi sparande som ett sätt att bygga trygghet, styrka och frihet. Ett frihetskapital kan ge möjlighet att lämna både en relation och en arbetsgivare. Pengarna behöver alltså inte bara skydda dig mot sådant som kan gå fel. De kan också göra det möjligt för dig att påverka ditt liv.
Det finns i huvudsak tre sätt att skapa ekonomiskt utrymme för ett förändrat arbetsliv. Du kan minska kostnader som inte längre känns lika viktiga, använda en del av ditt nuvarande sparutrymme eller låta ett befintligt kapital fungera som en planerad bro under en period med lägre inkomst.
Det betyder inte att du ska sluta spara eller börja ta pengar från konton utan en plan. Det betyder att pengarna behöver få ett tydligt uppdrag. Ibland är uppdraget trygghet långt fram i tiden. Ibland är det mer tid medan barnen fortfarande bor hemma, möjlighet att hjälpa en anhörig eller kraft att skapa en ny riktning i arbetslivet.
Prova ekonomin innan du förändrar arbetet
Ett bra test är att under tre till sex månader leva på den nettolön du skulle ha efter förändringen. För över mellanskillnaden till ett separat konto. Då upptäcker du hur vardagsekonomin fungerar och bygger samtidigt upp en extra reserv.
Under testperioden kan du undersöka vilka utgifter som behöver förändras, hur mycket du saknar pengarna och vad du faktiskt skulle använda den frigjorda tiden till. Räkna också på vilken buffert du behöver, vad som händer om räntan stiger och om du kan återgå till heltid om situationen förändras.
En genomtänkt förändring behöver inte vara oåterkallelig. Det blir lättare att våga pröva när du vet hur du kan backa eller justera planen.
Gör hela kalkylen
För att veta om du har råd behöver du samla:
- nettolön
- hushållets utgifter
- sparande och kapital
- lån och räntor
- pension
- anställningsvillkor
- försäkringar
- hushållets ansvarsfördelning
- värdet av den tid du frigör
Det är också därför frågan kan vara svår att besvara på egen hand. Det räcker inte att titta på en löneutbetalning eller en pensionsprognos. Delarna behöver räknas ihop och jämföras över flera år.
Svaret kan bli ja, nej eller inte än. Kanske fungerar 90 procent men inte 80. Kanske behöver du först betala av ett privatlån eller bygga en större buffert. Kanske upptäcker du att du redan har sparat tillräckligt och inte behöver skjuta upp förändringen längre.
Det viktiga är att inte låta en diffus ekonomisk oro fatta beslutet åt dig. Ta fram siffrorna, pröva alternativen och väg kostnaden mot värdet av tiden. Då blir det ditt beslut – inte rädslans.
